...har jag sytt till i helgen. Perfekt terapi en söndagförmiddag när man känner att allt bara suger. Då får man känna att man gör nåt konstruktivt och att slutresultatet blir ungefär som man vill. För så är ju inte alltid fallet i jobbet som sjukskötare. Där kan man inte alltid förutse vad som kommer att ske. Men så är ju livet också i övrigt trots att vi människor helst skulle ha allt färdigt planerat och att allt ska gå enligt regelboken...
Vår kvist har saknat gardiner och nu känns det plötsligt lite mer ombonat. Tanken med dess blåa rutor var ursprungligen att fixa till en mysig filt att vira omkring sig kalla vinterkvällar. Jag påbörjade tillklippningen när minsta killen var i magen. Började känna av värkar den sista januari 2010 och tänkte att nu blir det bråttom om jag ska ha den klar. Nu är den klar iaf men i en liten andra tappningen än tanken var från början. Jag är nöjd!
Ha en fin vecka!
